Den oönskade tvivlan

Jag trodde jag hade hittat rätt.
jag visdte att jag var glad.
men ändå hoppar den olycka fram. 
Den som nu tränger min in i det hörn jag hatar mest.
jag hade ingen aning om att jag skull bli sjuk.
ingen jävla aning om paniken hjärngrepp kring min strupe.
jag visste inte styrkan i att glömma självbehärskning.
och nu sitter jag, ligger jag, gråter jag.
får jag har ont i bröstet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0